Tennhetteveske

Started by krutnarr, 13. May 2011 kl. 18:57:34

Previous topic - Next topic

krutnarr

Hei.
Fant denne veska på en auksjon i sverige. Den er 11cm x 6cm x 4cm stor og har rømnålslomme bak med rømnålen inntakt. Innvendig er det sydd fast to "barter" i et stivt bustet materiale. Selger tror det er ei tennhetteveske m/1840. Noen som kansje har en annen ide? Jeg syntes at rømnålen kansje er tengt til flintvåpen og ikke tennhetter? Lurer også på om det er noen som vet om det ble brukt slikt utstyr på den Norske siden av grensen? Kansje et bilde her til sammenligning? Veska finnes på museum i sverige i noen eksemplarer.

Noen bilder av min:

Veska sammen med et tennhettelær som fulgte med


Rømnåla har ei egen lomme bak


Hel og fin rømnål


Busten inne i veska for at innholdet ikke skulle dette ut?


Låsen er hel og forsegjort

reldor

#1
Rømnål ble også brukt til å rense pistonger.
Se teksten her,dette er utstyr til kammerlader.
Kan veska di være til den svenske kammerladeren ?
Busta kan være for at læret skal holde formen under lagring.


R
Religion er menneskets seier over fornuften.

krutnarr

> Kan veska di være til den svenske kammerladeren ?
> Busta kan være for at læret skal holde formen under lagring.

Kammerlader ja. Jeg visste at jeg hadde sett et bilde en plass hvor ei slik nål var avbildet, men kom ikke på hvor. Du er våken reldor :-) Det er vell ikke usannsynlig at denne veska er til den svenske kammerladeren.

Busta inni er montert der fra tidenes morgen. Den er ei o,5cm bred rad med bust på hver side av åpningen. Tommelfinger og pekefinger passerer fint busta i søken etter ei tennhette ;-)


Kom gjerne med flere innspill eller bilder alla reldor. Det er det forumet er til. (tror æ da :-))

reldor

>>
> Busta inni er montert der fra tidenes morgen. Den er ei o,5cm bred rad med bust på hver side av åpningen. Tommelfinger og pekefinger passerer fint busta i søken etter ei tennhette ;-)
>

He - he , ja hadde jeg lest hele teksten i første innlegg så hadde ikke forslaget vært sånn nei......:-P

R.
Religion er menneskets seier over fornuften.

jæger justnæs

Gratulerer, krutnarr!
Morsom med litt lærvarer, den ser jo ganske bra ut også?
Angående busta; det er "vanlig" å finne ull/bust også i utenlandske hettevesker (til dømes for perkrevolvere) for at man ikke skal miste innholdet om lokket er åpent. Dette hindrer også at man slumser bort halve innholdet ved uforsiktig fingring. Har prøvd perkdåsa til .455's perkrevolver, funka som en drøm.
Ble denne modellen båret i belte eller på bandolær/reim til patrontaske?
Lurer som du på om de norske hadde noe tilsvarende.

JJ
Best når det smeller!

arilar

Du har en knallhattsväska för infanteriet, Själv trodde jag modellåret var 1845 men jag kan ha fel. Den du har på bild hör till den lite mer "slarvigt" tillverkade som dyker upp på marknaden. Tyvärr är dessa omöjliga att särskilja från de kopior som i stor mängd tillverkades i Pakistan/Indien på 1970-talet och prånglades ut på svenska marknaden som original. Kolla på bilderna från Armémuseet så ser du viss skillnad http://www.digitaltmuseum.se/search?items_per_page=15&q=knallhattsv%C3%A4ska&commit=S%C3%B6k
Ska försöka få tid att fota av exemplar i min egen samling.
Knallhattslädret tror jag hör till en senare tid (1860-tal?). Ditt exemplar ser onekligen välbehållet ut. Gammalt eller nytt??

krutnarr

Takk jj og arilar
Veska er i topp stand men dog litt stiv i læret.
Om den er en kopi eller original er sikkert vanskelig å si, men den virker veldig mye eldre ut en fra 1970 tallet ;-) Utførelsen på søm og renkuttingen av læret er også helt etter lærboka.

Tennhettelæret er gamelt. Jeg har 2 stk. av de i samme stand. Det ene er stemplet 1848 på toppen. De har litt forskjellig størelse. Var det kansje noen mindre varianter til pistol? (mindre hetter)

Om noen har en god oppskrift på å få hart/tørt lær mykt igjen så kom gjerne med det her :-D

festus

> Om noen har en god oppskrift på å få hart/tørt lær mykt igjen så kom gjerne med det her :-D

Jeg fikk en oppskrift fra en salmaker, som jeg har brukt med hell. Legg læret i lunkent vann til det er ordentlig gjennombløtt, minst et par timer. Da kan du forsiktig løsne spenner og slikt uten at læret brekker. La det drypptørke, til det ikke drypper mer. Så setter du det inn med et godt lærfett, jeg fikk anbefalt Gold Quality, fåes hos Jørn Jensen og de fleste andre steder som selger lær. Ikke bruk lærolje, det gjør læret slapt. Så kommer det viktige: Du må jevnlig jobbe inn fettet i læret til det er tørt, det tar minst et døgn. Bruk masse fett, tanken er at fettet skal trenge inn i læret mens vannet kommer ut, og hvis du ikke gnir det inn blir læret stivt igjen. Overflødig fett tørkes av til slutt, og da følger gammal skitt med.
Jeg brukte denne metoden på et par førkrigs kryssreimer til Colt som var stive som kjeks, og nå er de myke og fine som nye- men mye mørkere i fargen.
"En mann kan aldri ha for mye rødvin, for mange bøker eller for mye ammunisjon"
- Rudyard Kipling

arilar

Antik-handlaren som lät producera replikorna på 1970-talet körde runt i Sverige och lyckades på relativt kort tid avyttra sitt lager. Han lät producera vissa bajonetter, sablar och läderarbeten. Denna knallhattsväska samt även patronkök från 1860-talet var vanligt förekommande. Läderarbetena var antikbehandlade och lädret är oftast väldigt, väldigt torrt. Under den svartmålade ytan syns oftast det ljusa lädret. Mässingsdetaljer med annan kvalité än den vi är vana vid på original samt med annan lyster (oftast svärtade på replikorna). Dock är orginal knallhattsväskorna så välgjorda att de i Sverige numera oftast går som óriginal. Själv brukar jag vid försäljning upplysa om tveksamheten. Bland svenska, lite äldre samlare, mycket välkänt att antikhandlaren bland sin kollektion innehade dessa knallhattsväskor. Här lite foton på den tveksamma jämfört med en säker originalväska.







krutnarr

Se det arilar.
Du innehar sannelig mye flott materiell og kunskap. Tusen takk.
Ser at det kan være en vanskelig oppgave for "vanlige folk" å vite forskjell på original og kopi :-(
Faktisk så er jeg ennå i tvil hva jeg har, men mi veske ligner jo mest den øverste på siste bilde du postet og den er vell også kopien. Skulle vært morro om du (noen) kunne lage en tråd her med falsk-ekte tema. Bilder sier jo mye mere en ord.
Forstod jeg deg rett så sier du at "nye" samlere tar kopiene til å være ekte. Det er synd.
Jeg er vell som ny samler å regnes i dette gamet og må vell innse at det er forstålig når "1970" og "1870" kan være så likt. :klohode:
Må være påpasselig og ihvertfall opplyse om at kopier finnes og at de er forbaska godt laget.

festus

Jeg forsto det istedet som om orginalveskene er så godt laget at DE oppfattes som kopier?:confused:
Uansett er det tydelig at man må passe på...
"En mann kan aldri ha for mye rødvin, for mange bøker eller for mye ammunisjon"
- Rudyard Kipling

arilar

Orginalen tillverkades nog lokalt efter ett mönsterexemplar. Jag har jämfört ett stort antal knallhattsväskor och menar att replikorna och en del av originalen (förmodligen de flesta) är så identiska att de inte går att skilja idag. Mitt "välgjorda" exemplar kom från en gammal samling som försåldes på auktion(insamlad under första delen av 1900-talet)och fylld med antika knallhattar. Ingen kan med säkerhet särskilja de övriga jag har. Lägg märke till att mina "slarviga" har "hållremmen" vinklad åt andra hållet (jämför med Armemuseums) och även icke uppskuren. Jämför täthet i stygnen samt att de "slarviga" har för tjock läder för att locket ska böjas på ett bra sätt. Mitt "fina" exemplar också fasat på insidan där locket ska böjas.
Vi diskuterar här väldigt petiga detaljer som mycket få samlare överhuvudtaget bryr sig i. Med det är ju just sånt vi vill hänge oss åt på ett forum som detta.;-)
Krutnarr, du har ett fint exemplar av en knallhattsväska från 1840-talet och resten är bara spekulationer;-) .

krutnarr

Takk igjen arilar
Det hadde sikkert vært mulig å teste læret opp mot garvemetode om man ønsket det. Garvingen ble forrandret i 1890-årene har det blitt meg fortalt, men jeg velger å heller ikke vite :-)

Det som ennå ikke er kommet frem i denne tråden er om Norge brukte tilsvarendes vesker og i tilfelle hvordan de så ut?
Noen som sitter på litt norske lærgreier der ute eller?

God søndag :-D

krutnarr

#13
Hei.
Det er rart med den literaturen som man sitter på. Jeg har hatt Josef Alm's bøker om armeens våpen I & II i noen år, men aldri sett følgende avsnitt:

Her er både veska og tennhettelæret beskrevet. Det var jo litt morro å se at det bare var laget ca.700 tennhetteholdere. Lurer på hvor mange som er bevart av de? ;-)
Her er ivertfall et bilde av mitt:


Dette er ting som faller rett inn i mitt samlerområde. Nice :-D

arilar


krutnarr

#15
Vell...
Ikke alt som kommer inn her i huset kan vell kalles samlerobjekter innenfor samlerområdet, men.... Morro å få nye ting. Ja gjett om :-D

Jeg har begynt å like lærvarer bedre og bedre. Det finnes et utall objekter , men tidens tann er dessverre hard med sådanne. Ser derfor min plikt i å prøve å bevare så mye som mulig før lær-tørka setter inn for fullt. Det siste skuddet på lærstammen er ei Remingtonveske type svensk m1867. På bildet ligger den sammen med tennhetteveska, så ser man lett forskjell på størrelse.


Snaisen den derre eller? ;-)

festus

> Snaisen den derre eller? ;-)

Oh, yes! Gratulerer! :-)
"En mann kan aldri ha for mye rødvin, for mange bøker eller for mye ammunisjon"
- Rudyard Kipling

Cap'n Redneck

Her er en maken på auksjon i Norrköping:

https://auctionet.com/sv/2907726-militaria-knallhattsvaska-m-1845-sverige-1800-talets-mitt

(om akkurat denne er laget i Sverige på 1800-tallet eller i Pakistan på 1900-tallet tør jeg ikke påstå....)

Sålenge det er bly i lufta, er det fortsatt håp......

Roy-Terje Kjoberg

Hvis den lukter kamel er saken klar. Hvis den ikke lukter kamel er det straks flere muligheter ;D
Mer samler enn skytter.